Från kabinetter ut på gator och på nätet ‒ FSF:s påverkansarbete under årens lopp

FSF har bevakat studerandes intressen redan från dess uppkomst, men dess identitet som en intressebevakningsorganisation stärktes först senare. Alumner berättar om de olika sätt att påverka som FSF har utnyttjat under olika årtionden, och hur ändringar i politiken har påverkat FSF:s verksamhet.

50- och 60-talen: relationernas betydelse betonades

FSF har ibland kallats “högskolan för påverkansvetenskap”, eftersom ett betydande antal FSF-alumner har tagit språnget i politiken och gjort en imponerande karriär. Seija Silventoinen, som arbetat länge vid FSF, instämmer att smeknamnet passar: “Vare sig man har varit där i tre år eller två eller bara ett, lär man sig en massa om det här samhället bara genom att komma i kontakt med olika människor.”

FSF har värderat tanken om att ett år som styrelsemmedlem eller anställd öppnar dörrar till det politiska fältet i Finland och gör det möjligt att bygga nätverk. Även den framlidne alumnen Kari Rahiala betonar betydelsen av relationer och nätverk i FSF:s verksamhet. Det effektivaste sättet att påverka är att träffa människor. “[D]u måste arbeta för det ‒ du får dem inte för att du är FSF:s generalsekreterare eller FSF:s ordförande, utan du måste arbeta för det.”

Påverkansarbete under 50- och 60-talen baserade sig till stor del på relationer mellan FSF och grupper i riksdagen. Rahiala berättar om hur påverkansarbete gick till under hans tid: “På min tid demonstrerade vi inte. Vårt verksamhetssätt omfattade de här organisationerna plus riksdagen [och] regeringen.”

70- och 80-talen: från överpolitisering till yrkesmässig påverkan

Nära samarbete med partierna hade sina för- och nackdelar. Den politiska omvälvningen på 70-talet avspeglades även i studentorganisationens verksamhet, och ofta delades säten i FSF mellan partierna. Många alumner upplever dock 70-talet som en tid då FSF:s verksamhet var som mest inflytelserik. Partierna behövde nya medlemmar, och de lyssnade gärna på FSF:s representanter. “Det handlade om det ömsesidiga intresset: eftersom partierna var i en situation då de behövde kvickt genomföra ett generationsskifte, och de behövde det och också både studerande och ungdomar.” summerar Jarmo Mäkelä. “Några, eller egentligen flera av oss gjorde en fin politisk karriär.” Anställda på FSF har blivit företagsledare och till och med nått toppen av rikspolitiken.

FSF stärkte sitt inflytande bland beslutsfattare genom att grundligt göra sitt bakgrundsarbete. Helena Raumolin-Brunberg, som var verksam i FSF:s styrelse på 70-talet, berättar: “FSF:s framställningar var i regel väl förberedda. De var inga improviserade historier, utan FSF hade nog satsat på dem, både utredningstid och utredningsarbete. Det gjorde också naturligtvis allt lättare för beslutsfattare att förstå.”

Marjo Timonen, FSF:s ordförande på 80-talet, berättar hur FSF började följa en återhållsam linje efter politiseringens år. FSF stödde 80-talets alternativrörelsen, men valde en mer återhållsam linje i sitt påverkansarbete. “Och nog tävlades vi då också lite om vem som var bäst på att få igenom FSF:s ärenden i sin politiska grupp, i partiet och i riksdagsgruppen, så det var sådant väldigt varjehanda påverkan,” summerar Timonen. 

Allt mer tog FSF med i sin verksamhet även glada jippon med avsikt att få uppmärksamhet för studentfrågor. “[N]ågon studiestödfråga främjades på det sättet att en anställd i Helsingfors universitets studentkår, en sådan där stor man, var klädd som Väinämöinen. Och han hade då en kantele. Och Väinämöisens figur handlade om hur viktiga utbildningen och bildningen är,” säger Timonen. Sedan 80-talet har kommunikationens roll som påverkansarbetets verktyg ökat, och påhittiga kampanjer upplevdes som intressanta i medier och bland beslutsfattare.

Från 90-talet till idag: nya former av påverkan

FSF har arrangerat flera jippon under årens lopp. Jourerna vid regeringsprograms- och budgetförhandlingarna har nästan blivit studentrörelsens varumärke. Genom åren har FSF dragit uppmärksamhet till jourerna på alltmer fantasirika sätt: till exempel under regeringsprogramsförhandlingarna i 2011 tog FSF och Finlands studerandekårers förbund SAMOK en bastu på hjul framför Ständerhuset som en del av kampanjen för att binda studiestödet till index. Några förhandlare badade i studerandenas tunnbastu framför Ständerhuset också under regeringsförhandlingarna i 2019. Regeringsprogramsförhandlingarna övervakades även framför Smolna i 2015, men då var studerande klädda i lila gympakläder och sjöng för SHVS-utvidgningen till melodin av YMCA.

På 2020-talet har den politiska världen blivit mer yrkesmässig och kommunikationens roll i påverkansarbetet betonas märkbart. Sociala medier är bland FSF:s viktigaste redskap för påverkan och i den offentliga debatten. Personliga relationer och nätverk, som upplevdes som viktiga redan på 60-talet, utgör ändå ännu i dag kärnan av FSF:s påverkansarbete.

Texten är en del av en bloggserie som erbjuder glimtar ur FSF:s 100-årshistorik. För denna bloggserie har vi intervjuat FSF:s alumner och dammat av FSF:s arkiv.